koffeinrus.blogg.se

Förra året vid den här tiden var jag så himla trött på att aldrig hitta någon att leva med. Att försöka och försöka men aldrig lyckas. Jag våndades, ångrade, önskade och längtade om vartannat. På den här sidan nyåret bestämde jag mig för att om jag inte träffat någon till nästa sommar (alltså sommaren 2016) så skulle jag då, just den sommaren, åka till Danmark och skaffa barn på den vägen.

 

Nej ni behöver inte få hjärtat i halsgropen och undra var i helvete det där med att skynda långsamt tog vägen. Jag är inte gravid. Vändningen i mitt liv är att jag vet att jag kommer bli (om inte allt skiter sig fullständigt vill säga, den möjligheten finns ju alltid dessvärre och dessutom vet jag ju inte ens om jag kan bli med barn) förälder tillsammans med någon. Jag kommer inte behöva göra det själv även om jag utan tvekan skulle se till att fixa det om jag vore tvungen.

 

Vi vill ha barn båda två och vi vill inte vänta i flera år. Men det är inte dags än, absolut inte. Jag bara känner att jag kan andas ut och älska mitt liv och veta att allt det där jag längtar efter kommer tillslut. Det är en skön känsla.