Bubbligt
Jag blir lite arg på mig själv. Idag har jag gått runt och fånlett och bubblande glad på grund av.. Ja ska vi kalla honom Bonnpojken för att jag gillar det med honom? Bonnpojken har jag inte ens träffat än men jag gillar det jag hittills har fått veta. Jag tänkte inte ens "vad är det här för idiot" när han spontant började spela gitarr och sjunga för mig genom telefonen. Jag som inte ens vill ha blommor av killar jag träffar utan då mest får krypiga äckelkänslor i hela mig (min bror kallar mig för totalt icke-romantisk och tycker synd om killarna som jag stämplar som slisk).
Jag skulle nog kunna dra det så långt att jag inte skulle få äckelkänslor om Bonnpojken gav mig blommor. JAG HAR JU INTE ENS TRÄFFAT HONOM ÄN. Jag måste sluta och istället stänga av. Jag vet ju hur jobbigt det blir när det inte blir något. Samtidigt är det faktiskt kul att få gå runt och vara lite fnittrig och glad i själen. Kanske är värt det. Kanske inte.
Jag vet inte. Ändå sitter jag fortfarande här och ler för mig själv.
Ja! Vad glad jag blir! Njut av fnittrigheten nu! Skulle det sluta illa (håller alla tummar och tår för att det inte gör det!) så får vi hantera det då, men carpe diem, du vet. Gör han dig glad idag så njut av det :D